Den etiska kompassen

Även om bloggen har legat i träda betyder det inte att tankarna har gjort detsamma Många timmar i veckan ägnas åt att läsa och skriva akademiska texter där objektivitet är av största vikt. Att få skriva och uttrycka sig i andra former har jag saknat under hösten. Under vintern tänkte jag återuppta bloggskrivandet med fakta, reflektion, vision och berättande i en enda röra.

Dagens rubrik är den etiska kompassen. Under de senaste två åren har min verksamhet växt och mer riktat sig till att utbilda yrkesverksamma inom hundbranschen. Samarbetet med David Selin har även det ändrat form och djup. Den saknade pusselbiten har ramlat på plats. De kollegiala diskussionerna. Att kunna sätta ord på sina tankar och idéer och få dem ifrågasatta av någon. Företagande kan vara lite ensamt ibland. Inte ensamt som att det inte finns föreningar, grupper och organisationer att vara medlem i, utan mer ensam i att utveckla idéer och tankar om hund och hundträning. Jag är inte ute efter att någon ska tycka och tänka som jag, snarare tvärtom. Våra projekt växer inte fram utan att det skaver eller sprakar. Att vi inte tycker lika i frågor har varit en förutsättning för framgången. Någonstans här började tanken om etisk kompass ta form. När man ger sig in i diskussioner med någon som har stor kunskap inom ämnet träffar man så småningom på ömma punkter. Vad tycker jag egentligen om detta? Vad grundar jag mitt tyckande på? Vi pratar mycket om att “tänka tillsammans” på våra kurser och utbildningar, det har blivit en stomme vi utgår ifrån. När man tvingas att tänka tillsammans behöver man också sätta ord på vad man själv tycker och tänker, det är en del av lärandeprocessen.

Selin & Wik blev början på ett längre samarbete.

Jag tycker att det saknas en förklaringsmodell i hundvärlden. Det finns som jag skrev innan, olika branschorganisationer med kvalitetsstämplar, diplom, certifikat och annan dokumentation som ska säkra kvaliteten för kunden/hundägaren. Samma sak gäller ju exempelvis i den statliga utbildningsvärlden. Lärarlegitimation, yrkesetiska principer osv. I grunden är det en god tanke och hur ska vi annars kunna lyfta och stärka de olika yrkena inom hundbranschen. Men jag skulle som sagt vilja dra det ett steg längre. Diplom och kvalitetsstämplar är bara fina ord på ett papper, precis som att det krävs mer än en lärarlegitimation för att bli en bra lärare. 

Jag vill att de fina orden ska implementeras i verksamheterna och synas i handling. Mitt varumärke Work for fun ska synliggöra min etiska kompass. Hur behandlar jag kunder och elever? Hur hanterar jag besvärliga hundar? Vilka råd ger jag till hundägare? Vem får bära skulden när träningen inte går som det var tänkt? Allt detta syns inte i de fina diplomen. Att genomföra en utbildning är en helt annan sak än att utföra ett yrke i praktiken.

Jag vill att min etiska kompass ska synas i de handlingar jag gör, varje dag och i olika sammanhang. Förklaringsmodellen ska alltså vara ett komplement till den teoretiska och praktiska utbildningen som ger mig en kvalitetsstämpel hos en organisation.

Man skulle kunna tala om etisk sensibilitet som en komponent i den etiska kompassen. Det kan förklaras med, att som professionell person utveckla en känslighet inför möten och händelser i sin verksamhet. Det handlar om att kunna identifiera etiska problem och dilemman. Skillnaden är att problem i princip går att lösa medan dilemman inte har någon egentlig lösning, men måste ändå hanteras på något sätt. Etisk sensibilitet handlar också om att inte ta handlingar för givet eller handla på rutin, utan istället kunna motivera sitt handlande i förhållande till möjliga alternativ. 

Här kommer ett exempel från just min verksamhet, där jag synliggör min etiska kompass i praktiken.

Löptikar på kurs i Nosework:

Nosework är en hyfsat stor del i min verksamhet och jag håller kurser, utbildningar och instruktörsutbildningar. Frågan om löptikar på kurserna delar verksamma instruktörer i två läger, ett typiskt dilemma kan man säga. Det finns ingen självklar lösning som alla kan enas om utifrån givna normativa regler. Kunden som har löptiken har ju köpt sin kurs och ska inte bli exkluderad. Kunden med hanhund hävdar att kurstillfället blir förstört pga löptikens närvaro och känner sig exkluderad. Många tycker att hundarna kan/ska lära sig att hantera löptikars närvaro, det är en del av livet för en hund som lever som vi gör idag.

Nu behöver jag plocka fram min etiska kompass för att välja riktning ståndpunkt i frågan. I det här fallet backar jag bandet till Darwin. Alla arter har två motivationer som står över allt annat, att överleva och att reproducera sig.

I nosework jobbar vi med födosök, vi har associerat ihop en doft med betalning i form av mat/godis. Det får bli min “överleva” enligt Darwin. Löptiken får symbolisera reproduktionen, både för tik och hanhundar. Om en art tvingas välja mellan dessa två, vinner ofta reproduktionen. Att föra sina gener vidare är bättre än att överleva själv.

Således blir mitt första beslut att löptikar inte ska vara med på kurs, med hänsyn till ovanstående. Jag vill inte att hunden ska tvingas välja bort något som är så grundläggande bara för att hundägaren har valt att gå en kurs i Nosework.

Den andra delen är kunden/hundägaren. De har ju betalat sin kurs kurs och kräver att få valuta för sina pengar. Finns det något jag kan göra för att möta det utan att bryta ovanstående beslut. Jag kan erbjuda kunden en enskild träning som kompensation när löpet är över. Jag kan erbjuda kunden att delta i kurstillfället utan hund för att sedan träna samma sak på hemmaplan mellan tillfällena.

I många dilemman när jag plockar fram min etiska kompass handlar det om att hundens behov och kunden/hundägarens behov inte kan mötas. I alltför många verksamheter är det en självklarhet att kundens behov ska mötas. Sedan förklaras det med att “ hunden ska lära sig”, “träningen är belöningsbaserad” eller “det är inget som hunden lider av”. Jag önskar att vi lyfter blicken lite och ser saker för vad de är. Vi håller hundar i fångenskap och begränsar deras handlingsutrymme. Nöj dig inte med enkla förklaringar, varken som kund eller som yrkesverksam i hundbranschen. Börja fundera kring HUR du ser på olika dilemman och VARFÖR du agerar som du gör. Det kommer utveckla dig både som människa och som hundägare.

Andra dilemman där den etiska kompassen hjälper mig är:

  • Kastration av hund
  • Träning av rädda individer
  • Testning av hund vid problembeteende
  • När en ny “metod” dyker upp i sociala medier
  • I träning av hund exempelvis vallning
  • När jag arbetar fram nya kurser och utbildningar
  • I mötet med utmanande kunder/elever

Jag vill skicka med en utmaning till er. Börja fundera hur din etiska kompass fungerar. Det handlar inte om att hitta lösningar på problem utan om att motivera sitt ställningstagande och agerande i komplicerade situationer. Allt är inte svart eller vitt. Att börja reflektera över svåra frågor utan att leta efter enkla lösningar är att lära känna sin etiska kompass.

Ha en skön söndag!

/ Ingela Wik

One Reply to “Den etiska kompassen”

  1. Bra tankar🙏
    Om jag hade en tik så skulle jag veta ungefär vilken period löpen infaller troligen, om jag då bokat en kurs som är under den perioden får jag visa hänsyn, respekt och vara flexibel tänker jag😉🙏
    Min tik kanske ändå inte kan fokusera och prestera 100% på kursen då hon löper.😇
    Min ”kompass” är kanske lite udda om andra skulle veta den i helhet, dock hindrar det inte mig att vara trygg i den oavsett hur andra värderar den.
    Min kompass är inte huggen i sten, utan jag ”kan” ändra och justera den om ny/annan kunskap och visdom framkommer.
    Jag brukar ”vända på saken” eller att ”tänka tvärsom” när jag kopplar på min kompass, innan jag bestämmer mig för hur jag känner och tycker om ett ställningstagande osv.
    Fast visst kan vissa saker vara mer eller mindre känsliga att diskutera med någon som har sin ”egen” kompass, eller om hen olyckligtvis har fastnat i vad alla andra tycker eller hur alla andra gör.
    Allt gott!🙏
    /Thomas

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *